Topocad – Annelies dagliga följeslagare

Ständigt präglas hennes arbete av skillnaden mellan teori och verklighet. I ett första skede har Annelie satt ut punkterna för VA i skolbyggnaden. Rören får avvika högst en centimeter från den utsatta punkten. Annars är det risk att man skulle få problem med ledningssystemet med dess anslutningar.

– Därför kontrollerar jag och jämför rörets position i den teoretiska miljön, i ritningen, med den verkliga.

Ute på byggarbetsplatsen har Annelie med sig en handdator där ritningen i Topocad finns tillgänglig. Hon kan direkt avgöra om punkten avviker och kan zooma in i kartan för att göra ritningen tydligare och lättare att tolka. Anledningen till att rörens position inte alltid stämmer är att de kan ha flyttats när hantverkare arbetat med ledningarna. Kontrollen är alltså mycket betydelsefull och Topocad fungerar som en informationsbärare som visar hur allt ska vara.

Informationen blir rätt omfattande. Det är en mängd olika punkter, linjer och höjder där varje delprojekt har sin uppsättning och benämningar. Men det blir ingen betungande informationsmängd. Anledningen är att Annelie har ett arbetssätt där hon väljer den information som hon behöver. Det blir ingen oreda bland punkter, attribut och benämningar, eftersom hon hanterar data separat från andra data, vilket också ger säkerhet och sparar tid.

– Jag har selekterat den information som jag behöver, till exempel om skolgården. Informationen sparar jag i en särskild fil i Topocad som jag sedan tar upp i handdatorn vid arbetet med skolgården. När jag går vidare för att arbeta med VA-informationen, då plockar jag fram filen med just de data. Sammanblandning händer aldrig. Jag lägger till filer för de behov jag har i projektet.

Ett annorlunda projekt var när en brygga skulle anläggas vid Årsta. Storleken var inte särskilt imponerande, ungefär tolv gånger fem meter. Men förankringen var desto avancerad. För att inte bryggan skulle flyta ut i sjön måste den sättas fast med pålar som måste ha en exakt lutning.

Annelie, som är van att okulärt besikta en punkt på nära håll, fick nu en helt annan arbetssituation. Konstruktören skickade underlaget i DWG-format, Annelie importerade underlaget i Topocad och skickade sedan punkterna vidare till totalstationen för utsättning. Men hur gör man en utsättning på pålar i en sjö när man själv står på stranden?

– Jag fick hjälp av företaget som pålade, de var min förlängda arm. Jag ställde upp totalstationen på land och de monterade en reflex centrerat på pålen från deras arbetsfartyg. Vi kommunicerade och så småningom fick varje påle en korrekt lutning. Därefter gjorde jag kontinuerliga kontrollmätningar för att säkerställa att lutningen inte hade några avvikelser.

Annelie är nöjd med sin digitala följeslagare.

– Jag menar att Topocad är mer all round än vad andra program är eftersom det kan användas inom många områden, som att projektera hus, dra ledningar och planera stora infrastrukturprojekt. Det finns nästan inget som man inte kan göra.

Text: Love Janson