Studenter på KTH lär sig 3D med hjälp av Topocad

Varför har ni valt att använda Topocad i undervisningen?

– Vår tanke är att vi ska använda samma programvara som studenterna kommer att möta på arbetsmarknaden i framtiden och då är Topocad ett av de mest använda programmen, berättar Mohammad. Det är mycket viktigt att studenterna får en orientering om de program som Lantmäteriet och andra myndigheter använder.

Men istället för att ge studenterna lite kunskap i flera program vill man hellre fokusera på ett fåtal och ge en bild av programmens hela potential.

– Därför vill vi utbilda studenterna i olika program däribland Topocad.

På institutionen håller man ett vakande öga på teknikutvecklingen som sker inom olika områden i GIS-världen.

– För oss lärare är det viktigt att ha kontakt med branschen och vi följer utvecklingen, säger Milan Horemuz som är lektor på institutionen och kollega med Mohammad.

Det är en av anledningarna till att man byggt relationer med Adtollo. För två år sedan tog man kontakt för att diskutera hur Topocad kan bli ett pedagogiskt verktyg i undervisningen.

En ytterligare orsak till att man valde Topocad är att koppla de geodetiska mätningarna till en CAD-miljö och till 3D. Det passar bra med det pedagogiska behovet för att studenterna ska få en förståelse för 3D och utvecklingen inom digitalisering.

På KTH får alltså studenterna inte bara en rejäl kunskapsinjektion utan också en förberedelse på de kompetenskrav som yrkeslivet ställer. Nicklas Lundström på Adtollo har fungerat som en vägledare och har introducerat Topocad för Mohammad och hans kollegor. Att använda ett nytt program i undervisningen väcker frågor och funderingar om funktionalitet, användningsområden och vilken roll som programmet har i informationskedjan, från inmätt data till att skapa solider i 3D-miljön. Ett exempel har varit att bestämma LOD-nivåer (Levels Of Details) på soliderna i 3D-modellerna.

På KTH får studenterna praktisera olika uppgifter som dagligen utförs i terräng och på kontor, till exempel hur man arbetar på ett systematiskt sätt när data samlas in, om kodning, hur informationsflödet fungerar och att exportera data ur Topocad till andra program, för visualisering eller presentationer.

Studenterna har inte bara arbetat med Topocad i lektionssalen. De har också tagit steget ut i verkligheten. I en laboration fick studenterna i uppgift att skapa en 3D-modell av ett hus på KTH:s campus. Studenterna indelades i grupper och gick ut med instrument och mätte in byggnaden.

– Ena gruppen mätte den främre delen av huset, en annan grupp mätte in mellandelen och den tredje gruppen mätte in den bakre delen.

Information samlades in i en databas som grupperna använde för att skapa en 3D-modell av huset med hjälp av Topocad. De fick också lägga till lämplig LOD-nivå. Gruppernas resultat skiljde sig något från varandra, 3D-modellerna var inte helt identiska. Men det var heller inte syftet med övningen. Det viktiga var att de skulle få en inblick i arbetsgången, poängterar Mohammad.

I kursen kommer man att lägga till fler laborationer i Topocad. Kunskapen och erfarenheten växer och kan sporra intresset för spännande ex-jobb i utbildningens slutskede. Kompetensen ökar och bidrar till att studenterna blir mer anställningsbara vilket är betydelsefullt för att trygga försörjningen av ingenjörer inom GIS-området.

Av: Love Janson