Drönarbilder i Topocad ökar ritningens kvalitet

För att brygga över klyftan mellan teori och verklighet använder sig Markus av en särskild arbetsmetod. Först tar han fram en dagsaktuell bild av området i ett projekt. Till sin hjälp har han en drönare.

– Jag flyger med drönaren och tar bilder på cirka 100 meters höjd med en 4megapixelkamera, säger Markus. Det räcker för att jag med lätthet ska kunna urskilja ett objekt, till exempel en dagvattenbrunn eller ett avloppsrör.

Nästa steg är att han importerar bilderna i Topocad, de läggs i ett eget lager längst ned i strukturen. Bilderna har också blivit rastrerade i programmet. Men det gäller att bilden hamnar på rätt plats i förhållande till den projekterade ritningen, som ligger i ett annat lager. Referenspunkter i bilden är därför viktig.

– Jag letar upp tre objekt som finns naturligt i landskapet och kan bli referenspunkter, till exempel ett brunnslock som är väl synligt från ovan när bilden tas. De tre punkterna mäter jag in med GNSS eller totalstation så att jag sedan kan hänvisa till rätt koordinater i Topocad.

I Topocad har ritningen etablerade koordinater och programmet vrider in drönarbildens koordinater efter ritningens koordinater. Bilden hamnar alltså på rätt plats när lägesinformationen blir exakt densamma hos ritning och bild. Därefter går Markus vidare och lägger till ny information, till exempel ritar in nya linjer eller adderar nya koordinater.

Markus använder bilden som en extern referens i Topocad som han efter behov kan tända eller släcka för att få klarhet i hur det ser ut vid en projektering eller utsättning.

Markus använder inte bara drönarbilder för att projektera utan även för att följa hur ett projekt utvecklas. Den första flygningen har han bestämt enligt en rutt. Samma rutt kan drönaren flyga igen efter en bestämd tidsperiod och fotografera de förändringar som har tillkommit under arbetets gång. Då finns referenspunkterna sedan tidigare och Markus lägger in de nya bilderna i Topocad.

Gradvis växer en bild fram av hur projektet fortlöper i takt med att fler bilder läggs in. Varje bild blir en lägesrapport som kan underlätta beslutsgången för både beställaren och byggprojektledningen, i synnerhet när de inte är på samma ort som projektet. Drönaren blir ett verktyg för att visualisera och kommunicera olika stadier i arbetsgången.

Arbetssättet blir också en kvalitetskontroll och här ligger kanske den största vinsten. Både projekteringens och utsättningens punkter överensstämmer med hur det ser ut i terrängen. Det minskar antalet felkällor som riskerar att slösa med tid och resurser. Tidstjuvarna blir färre.

– Och de vill jag eliminera så tidigt som möjligt!

Tid sparas, till exempel när man upptäcker ett hus vid vägen som inte fanns med i projekteringsunderlaget. Då måste en ny projektering genomföras och man behöver inte gå vidare med att ta fram en ritning, som ändå måste kasseras. Markus arbetar ofta med att mäta in befintliga objekt, som terräng, bro, eller något annat som han kompletterar med drönarbilder.

– Det hjälper projektören att förstå hur det ser ut på plats, säger han.

Flera beslut underlättas eftersom man har dagsfärsk information med de exakta dimensionerna. Det handlar om att göra rätt från början. Då höjs också kvaliteten i hela projektet eftersom informationen är verifierad. Det betyder att byggprojektet flyter så som man tänkt. Drönaren och Topocad ger tillsammans ett kvalitetssäkrat underlag med punkter som överensstämmer digitalt och ute i terrängen.

Reportaget skrivet av: Love Janson