Så bygger Uppsala kommun kartan som allt annat vilar på

De flesta förlitar sig fullt ut på kartor. Vi skriver in en adress, följer den blå linjen och förutsätter att allt fungerar, utan att riktigt fundera på hur. Men kartorna som används varje dag – från GPS:en i bilen till räddningstjänstens navigationssystem – uppdaterar inte sig själva. Detaljerna börjar ute i fältet. Fredrik Sörén, mät- och kartingenjör på Uppsala kommun, tar med dig dit.

Från segelbåt till samhällsbyggare: en kartentusiasts födelse

Fredrik Sörén på Uppsala kommun är en kartnörd ut i fingerspetsarna. Hans fascination för kartor började redan under uppväxten på segelbåten:

– Pappa sa alltid: ”Lita inte på datorn, du ska kunna navigera själv”. Det där har liksom etsat sig fast. Han jobbade själv med data och elektronik, men var stenhård med att tekniken bara är ett hjälpmedel. På sjön betydde det att jag skulle kunna läsa sjökort, förstå vind, strömmar och avstånd och kunna räkna ut min position även i tjock dimma, utan att stirra mig blind på en skärm, berättar Fredrik.

Själv har han färdats genom många vatten för att just räkna ut sin egen position i livet. Efter tre helt olika karriärer – inom mode, IT och som kock – och senast en YH-utbildning på Kartotek, är Fredrik idag en av dem som ser till att kartorna faktiskt stämmer, från fältet hela vägen in i mobiltelefonen.

Fredrik Sörén, mät- och kartingenjör på Uppsala kommun: – Topocad är verktyget jag använder allra mest. Det har blivit lite som att köra bil, det sitter helt enkelt i ryggraden. Där finns en hel uppsjö funktioner som jag inte kan vara utan, säger Fredrik.

Kartan som hela samhället bygger på

Som mät- och kartingenjör samlar och uppdaterar Fredrik den data som ligger till grund för kommunens kartor. Underlaget hamnar i det som kallas primärkartan. Eller “kommunens stora bibel för kartinformation”, som han beskriver den.

Primärkartan är kopplad till Lantmäteriet, som för vidare informationen till olika aktörer och karttjänster. Bland annat används den när räddningstjänst och ambulans ska navigera till en adress, genom en adresspunkt med exakta koordinater. Och den adresspunkten måste någon först ha skapat.

– Det är många som bara blint följer GPS:en, men var informationen kommer ifrån och vilken tillförlitlighet den har, det funderar man inte på. Folk tänker att kartan är digital och uppdaterar sig själv, men en dator kan aldrig skapa något själv. Den bearbetar bara information den får. Det är vi som är ute och gör de där analoga mätningarna som skapar förutsättningarna, understryker Fredrik.

Att mäta är att rita av verkligheten

I alla sammanhang där man ska fatta ett beslut med en karta som underlag behöver man fastställa att kartans detaljer stämmer. Det är då Fredrik och hans kollegor kommer ut i fält för att mäta. De registrerar markhöjder, vägkanter, murar, större stenar och andra detaljer som behövs för att beskriva platsen.

– I praktiken går jag runt med en mottagare på en lång mätstång som registrerar punkt för punkt med centimeterprecision. Man kan säga att jag har en lång penna som jag ritar av verkligheten med, beskriver Fredrik.

Efteråt bearbetar han all mätdata i Topocad, där varje punkt, linje och yta, med sina exakta koordinater, redigeras och finputsas innan de förs in i primärkartan.

– Topocad är verktyget jag använder allra mest. Det har blivit lite som att köra bil, det sitter helt enkelt i ryggraden. Där finns en hel uppsjö funktioner som jag inte kan vara utan, säger Fredrik.

En viktig del av arbetet sker redan innan mätningen, genom så kallade kodlistor. Där kan olika objekt – som träd, brunnslock eller fasader – definieras i förväg med rätt symboler och attribut. Samtidigt är det enkelt att justera i Topocad om den mänskliga faktorn varit framme ute i fält.

– Kodlistan kan vara väldigt lång, och när man står ute i fem minus och snålblåst är det ju också lätt hänt att man klickar fel och råkar välja ett träd istället för en lyktstolpe. Men det är väldigt enkelt att ändra i efterhand.

Nyckeln till att kvalitetssäkra mätdata

Inne i Topocad sker ett omfattande kvalitetsarbete med att justera datan för att hålla hög precision. Fredrik berättar om ett konkret exempel vid gränsutredningar, där samma punkt mäts flera gånger. I Topocad är det då enkelt att beräkna ett medelvärde av alla mätningar för att få fram den mest sannolika positionen.

– Vi mäter samma punkt tre gånger med en halvtimmes mellanrum, och sen räknar vi ut ett medelvärde. Det finns en funktion där jag i princip bara behöver trycka på en knapp och svara på en fråga, sen är det klart. Det underlättar arbetet något enormt och är oerhört bekvämt för oss mätare.

Fel mätdata påverkar hela byggkedjan

Fredrik beskriver mätningen och hanteringen av mätdatan som den kanske mest avgörande faktorn i hela samhällsbyggnadsprocessen. Det är ett grundarbete som sker i tystnad, men som måste vara korrekt i detalj för att bära hela vägen.

Är mätningen osäker påverkar det hela kedjan och planerare, bygglovshandläggare eller entreprenörer kommer fatta sina beslut på data som egentligen är felaktiga. Men med noggrann mätdata säkerställer Fredrik och hans kollegor att allt som planeras och byggs vilar på en rättvisande bild av verkligheten.

Laser, drönare och 3D-modeller: framtidens kartmätning

Mätutrustningen som Fredrik använder är baserad på GNSS, Global Navigation Satellite System, och utnyttjar signalerna från många olika satellitsystem samtidigt. Det ger bättre täckning och högre noggrannhet, vilket är helt avgörande när varje mätpunkt ska hamna rätt.

I takt med att tekniken utvecklas kan allt större mängder data samlas in i en rasande hastighet. Med laserskanning, drönare och flygburen mätning kan moderna instrument registrera upp till en halv miljon punkter per sekund. Den typen av stora datamängder, så kallade punktmoln, går att importera i Topocad för att skapa strukturerad kartinformation, genom att till exempel identifiera byggnader och andra objekt. Det gör det också möjligt att bygga detaljerade 3D-modeller av omgivningen.

– Den teknikrevolution som pågår just nu kommer att ändra både utseendet på kartorna och arbetet med dem framöver. Men fler punkter betyder inte automatiskt bättre kvalitet. Vi måste ju fortfarande rensa, tolka och bygga ihop data på ett genomtänkt sätt för att de ska bli användbara beslutsunderlag.

Efter sex år i branschen har Fredrik lärt sig att läsa kartor på ett annat sätt än de flesta:

– Kartor kan berätta väldigt mycket. När man jobbar med det här till vardags är det ganska lätt att titta på en karta och bara därigenom kunna förstå och skapa sig en bild av hur verkligheten faktiskt ser ut. Kartor är kul! avslutar han.