Peter Dimberg modellerar framtidens VA-system

Sälen upplever just nu en hög exploateringstakt där många nya hotell och fritidshus byggs. Det innebär att alla ska ha VA, och då gäller det att ha koll på om tillräcklig kapacitet finns. Vatten & Avfall i Malung Sälen AB (Vamas) är ett kommunalägt bolag i Malung-Sälens kommun som arbetar med just återvinnings- och VA-tjänster. Peter Dimberg är modelleringsingenjör på Vamas* och en av dem som arbetar för att alla ska få tillgång till fullt fungerande VA.

*Sedan reportaget skrevs har Peter Dimberg hunnit gå vidare till ett nytt jobb och befinner sig nu på DHI som projektledare för digitala tjänster.

Även om ingen dag är sig lik för Peter Dimberg handlar hans huvudsakliga arbetsuppgifter om att optimera och dimensionera ledningsnätet. Att försöka undersöka och förstå sig på hur framtidens VA-system bör se ut handlar mycket om att uppskatta hur stor belastningen kommer bli framöver. I vissa områden behöver man ta höjd för en ökad belastning, samtidigt som det inte är bra att överdimensionera heller.

– I fjällen är variationen stor under året, med ett mycket högt tryck under vintern för att sedan lugna ner sig avsevärt under sommaren. Det krävs därför att man formar ett system som fungerar både under hög och låg belastning och att det är anpassat för framtida förutsättningar, menar Peter.

Ett nytt kartsystem – som inte bara var ett tittskåp

När man arbetar med VA-nätet behövs ett kartsystem och funktioner för att bland annat analysera avrinning mot topografin. Efter några år med Autocad/Civil 3D var Vamas intresserade av att se över utbudet på marknaden och vad som skett i utvecklingen. Även om de på det stora hela var nöjda med sitt dåvarande program ville de se om det fanns ett system med fler funktioner som kunde hjälpa dem i det dagliga arbetet, och som var kompatibelt med andra externa system de nyttjar.

– Historiskt sett har kartsystem främst fungerat som ett tittskåp där man bara kan se på ledningarna i marken. Vi ville hitta ett system där man tar steget vidare, från att enbart ha en databas med information, till något som även förenklar vardagen – idag och i framtiden, förklarar Peter.

Vamas blev testpiloter åt Flex VA

Det nya kartsystemet blev en kombination av Topocad, databas, SM (Cartesia Spatial Map)* och FME (Feature Manipulation Engine)* och där även den helt nya funktionen Flex VA integrerades.

– Topocad Flex blir en viktig pusselbit i vårt nya kartsystem som bygger ihop de olika beståndsdelarna. Just nu använder vi det främst till att lägga in och uppdatera vårt ledningsnät med tillhörande objekt i databasen. När allt är färdigt och databasen uppdaterats kommer vi bland annat att projektera och ajourhålla VA-nätet via Topocad Flex ned mot databasen, säger Peter.

Vamas blev ett av de första företagen att köra igång med Flex VA som är en funktion som tillåter att koppla på Topocad mot ens databas. Förändringarna man gör sker direkt i databasen och man kan direkt kommunicera med exempelvis Topocad eller CSM, och på ett flexibelt och enkelt sätt integrera modeller.

“Topocad är uppbyggt på ett självförklarande sätt”

Införandet av Vamas nya kartsystem är fortfarande pågående och det byggs ut allteftersom i kontinuerlig dialog med teamet bakom Flex VA. Men redan nu kan Peter se hur enkelt det är att använda och hur mycket fortare det går att projektera i Topocad.

– I Autocad kunde det ta timmar att få till något bra, i Topocad kan man få samma resultat på en halvtimme. Man har verkligen förenklat flödet, och Topocad är uppbyggt på ett självförklarande sätt. Vill man rita, göra förändringar, markprofiler eller raster, är det enkelt att hitta under menyerna. Det krävs få knapptryck för att få till det man vill, och man behöver inte vara lika insatt i programmet som man till exempel måste vara i Autocad för att göra samma sak, menar Peter.

Förenklad och tydligare arbetsprocess

Förutom att projekteringen går snabbare ser Peter en rad andra fördelar. Bland annat nämner han att genom att Flex VA är kopplad mot databasen, kan alla projektörer komma åt varandras projekteringsarbeten och få en större förståelse för helheten. Vamas blir också mindre personberoende. Om en projekterare blir sjuk kommer andra åt samma datamaterial och kan enkelt göra de modifieringar som krävs för att gå vidare. Dessutom var prissättningen och avtalet med näst intill obegränsade Topocad-licenser tämligen lukrativt.

– Flödet från projektering till lagring blir också snabbare innan det syns i det skarpa kartsystemet. I princip behövs bara de projekterade objekten markeras och ändra status från projekterad till aktuell för att synas i kartan. Det blir också mer överskådligt vilka arbeten som projekterats och deras status inom kommunen. Helheten kommer bli mer greppbar, enligt Peter.

Peter Dimberg lyfter även integreringen mot FME som väldigt tacksam då det löser eventuella återvändsgränder som kan uppstå i det dagliga arbetet med modeller och bearbetning av data.

– Med integrering mot FME finns det i princip inga begränsningar med vad man kan göra med Topocad för VA gällande dimensionering, optimering, förnyelse, historiska analyser, men framför allt förberedande arbete för att bygga ett robust VA-system som inte bara funkar idag, utan även i framtiden, avslutar Peter.

Detta är Flex VA

Topocad Flex är modulen som gör det möjligt att förvalta VA-nätet. Man kan exempelvis enkelt skapa och modifiera ledningar och brunnar och spåra vattenflöden i ledningarna.

Flex-konceptet är flexibelt och öppet på ett helt nytt sätt. Det gör det mer användarvänligt jämfört med andra liknande system och du kan med färre steg skapa och redigera VA-objekt. Du sparar direkt mot databasen då mycket av funktionaliteten utförs där.

Tack vare de sammansatta funktionerna är det enkelt att dela och sammanfoga ledningar, och du kan med bara några knapptryckningar peka ut och starta spårning eller rita en yta för att se vad som finns inom ytan.

3D-yta som skapats i Topocad med FME genom att ange önskat område.

Exempel på område för att inhämta höjdpunkter i Topocad med FME från lantmäteriets höjddata.

3D-vy på ledningar och brunnar och hur de ligger under marken. Ledningarna/brunnarna hämtas direkt från databasen och extra merarbete krävs inte mer än att lagra data korrekt.

Exempel på hur VA-nätet kan se ut i Topocad. All data hämtas/lagras direkt från databas via ISM.