Jobba med Topocad i webbläsare frikopplar användaren från IT-problem

Metrias tjänst heter Geoassistans, där Topocad installeras på deras servrar. I tjänsten finns också en databas för GIS-information. Man använder terminalserverteknik där applikationer, verktyg och databaser är installerade i Metrias datacenter istället för hos användaren.
– Du kör du igång en webbläsare på datorn och loggar in på hemsidan för Geoassistans, instruerar Patrik Nordlander som är driftansvarig för databaser och programapplikationer på Metria. Då får du upp ett nytt skrivbord med en Topocad-ikon och andra resurser som tillhör tjänsten. När du klickar på ikonen startar Topocad i webbläsaren. Du upplever det som om du satt vid din stationära dator.
Allt som krävs är en uppkoppling mot Internet.
– Du har tillgång till Topocad och arbetar som vanligt med programmet i denna webblösning. Du behöver inte bry dig om operativsystem eller andra mjukvarufrågor. Det krävs bara att du kan koppla upp dig och logga in.
Användaren arbetar på ett flexibelt sätt och kan jobba i ett projekt ute hos en kund, använda en entreprenörs dator eller den privata hemma om man kommer på en rättelse som måste göras. Alla ändringar som sker i kartinformationen lagras i tjänstens databas som i ett första läge importerar GIS-data. Det sker genom att filer konverteras och det spelar ingen roll från vilken källa det är, om det är en Oracle eller PostgreSQL. Tjänsten är anpassad för att hantera data från de vanligaste databaserna.
I ett projekt matas databasen med nya Topocad-filer och hamnar på rätt plats med hjälp av en inställningsfil. Varje gång ny information läggs till uppdateras databasen som därmed alltid är aktuell och det är ingen risk att ritningar och kartor sprids över kontorets datorer.

En karta som är gjord i Topocad är ofta mycket innehållsrik, ligger i olika lager och har specifik data. Den blir ofta tung och svår att hantera över nätet. På Metria har man löst detta på ett fiffigt sätt med hjälp av terminalservertekniken.
Säg att du ska på anläggningsplatsen ska studera den senaste kartan ute i gatumiljön. Men den hämtas inte. Istället skickas från servern en rastrerad bild, genererad av en WMS-tjänst, av hur kartan ser ut och påminner om Eniros kartbilder. Bilden syns på datorn och om man förflyttar sig och vill studera en annan del av området skickas en ny bild.
– Det spelar alltså ingen roll om kunden har ett digert arkiv av information hos oss, säger Lennart Svedjesten. Kartan omvandlas till en enkel bild som förses med koordinater och hamnar i ingenjörens webbläsare.
Samma sak gäller för ortofoton, som ofta blir mycket stora. De anpassas också till samma enkla format via WMS-tjänsten och distribueras på samma sätt. Tillgängligheten blir därför hög under förutsättning att man har uppkoppling till nätet.
I Geoassistans finns olika filbibliotek där man kan nå sina Topocad-filer.
– Användaren har tillgång till ett personligt bibliotek och man kan i Geoassistans även gå in på det egna biblioteket som man har på sin dator, berättar Per-Åke Jureskog som är Metrias specialist på hur man arbetar med Topocad mot databasen. Dessutom kan man se andra filsystem som finns lokalt på den kommunala servern om man har tillgång till det.

Uppdateringar av Topocad kommer kontinuerligt och i regel är det installationen på den egna datorn som får en ny version. Men så fungerar det inte när programmet ligger i en virtuell miljö där Metria har hand om licensen.
– Vi uppdaterar Topocad för kunden så att man alltid arbetar i den senaste versionen i webbläsaren, berättar Patrik Nordlander. Om det är större förändringar mellan versionerna behöver vi justera inställningsfilerna så att datautbytet fungerar.
Kombinationen av olika program och system i Metrias tjänst visar hur anpassningsbart Topocad är. För den kommun som inte mäktar med att ha en kommunal IT-resurs med kompetens inom GIS öppnar sig nya möjligheter. Ingenjören frikopplas från tekniska problem och kan arbeta fritt med sin karta eller ritning i Topocad oberoende av tid och rum. Allt för att upprätthålla den nödvändiga informationskvalitet som dagens förvaltningar kräver.

Text: Love Janson