Enklare steg från kartering till solider när Faluns stadsmodell i 3D växer fram

Stadsmodellen består av en stor mängd byggnadsmodeller som delvis är karterade som solider och är exporterade från Topocad. Med tanke på det stora antalet byggnader koncentrerar man sig i dagsläget på de nybyggda.

– Vi ajourhåller 3D-modellen på samma sätt som vi gör med baskartan, säger Andreas.

För att soliderna ska få exakt dimension mäts byggnader in. Dimensionerna måste vara korrekta eftersom de visar hur olika byggnader förhåller sig till varandra i verkligheten. Modellen blir ett beslutsunderlag för att man ska kunna bedöma och dra slutsatser vid till exempel projekteringar.

Arbetet startar i fält där man tar bilder av området med drönare eller nyttjar bilder från Lantmäteriet. Bilderna bearbetas sedan i EspaCity, som är en programvara för att kartera från flygfoto.

– Vi tittar på bilderna med stereoglasögon och karterar i EspaCity där vi ritar in linjer och ytor.

Informationen går simultant vidare till Topocad.

– I takt med att jag karterar i EspaCity läses informationen direkt in i Topocad i en synkroniserad koppling. Därefter fortsätter jag i Topocad och kan med lätthet skapa solider med hjälp av de verktyg som finns i programmet.

Med hjälp av kopplingen flödar data från fältet via EspaCity till att bli solider.

– Topocad fungerar som en central där all data länkas ihop, säger Andreas. Där redigerar vi vår baskarta, vi bygger 3D-modellerna och hanterar all mätdata som kommer in, alltså traditionella mätdata, från markmodeller, från punktmoln och från EspaCity.

En uppgift var att välja den detaljnivå på stadsmodellen som svarar mot behovet. Man har valt LOD (Level Of Details) 2. I specifika projekt är det projektörens önskemål som styr.

– LOD 2 räcker för att göra analyser och är en god grund för detaljplanen, menar Andreas. Nivån

är bra visuellt, då syns takåsar och fullständiga höjder på byggnader till skillnad mot LOD 1 som är klossar och räcker inte till. LOD 3 kräver en för stor arbetsinsats.

Stadsmodellen uppdateras och sparas i en databas som har en struktur för att bygga upp och ajourhålla modellen. Själva uppdateringen sker när ny information tillkommer och det gäller inte bara befintliga byggnader utan även när nya ska uppföras i den växande stadsmiljön.

Andreas ger en inblick i hur arbetsgången kan se ut. Utifrån bygglovshandlingar bedöms först utstakningen, det görs i Topocad. Därefter genomför Andreas och hans kollegor en lägeskontroll, grunden mäts in och läggs in i baskartan.

– Då vet vi att här kommer det att bli en 3D-byggnad och det bevakar vi. I nästa steg följer vi hur bygget fortlöper och när huset är klart flyger vi med drönare och samlar information som sedan blir till solider i stadsmodellen.

Stadsmodellen är tillgänglig för förvaltningar och yrkesgrupper som har olika mätningsbehov och liknande uppgifter. Då används en programvara likt en viewer där man kan detaljstudera modellen. 3D-modellen kompletteras av den interna webbkartan som innehåller baskartan och ortokartan. Tjänstemännen på Falu kommun kan alltså använda GIS-informationen på flera sätt och distribuera den internt eller externt.

– Topocad är ett öppet program med flera möjligheter för att exportera data, till exempel inför en projektering.

Andreas ser fram emot nästa version av Topocad. Med nya beräkningsfunktioner hoppas han att det ska bli ännu enklare att skapa solider. Att jobba effektivare är ett mål när stadsmodellen kontinuerligt fylls på med mer data och för varje dag blir allt mer komplex och innehållsrik.

Texten är skriven av: Love Janson