BIM viktig hörnsten när E4 Förbifart Stockholm byggs

Det är ett gigantiskt infrastrukturprojekt att leda trafiken förbi Stockholms innerstad. Med hjälp av BIM blir dataflödet bättre och felen blir färre, säger Karin Anderson som är BIM-specialist i projektet. Vi får en bättre samordning och kommunikation mellan teknikområdena och entreprenörerna. BIM leder till lägre kostnader.

Stockholmsregionens trafiksituation är hårt ansträngd. Därför byggs E4 Förbifart Stockholm för att leda trafiken väster om huvudstaden och minska belastningen på de centrala delarna. Tanken är att underlätta flödet oavsett om det är persontrafik eller kollektiva lösningar. Den gigantiska satsningen beskrivs av Trafikverket som ”ett av Sveriges genom tiderna största infrastrukturprojekt” och är i full gång. Förstudien gjordes redan 2001 och invigningen planeras till 2026.

Information är det kitt som får detta enorma projekt att hålla ihop.

– Målet är att ersätta ritningar med modeller, berättar Karin Anderson som är BIM-specialist på Förbifart Stockholm.

För att nå målet handlar det om att kommunicera nyttan med modellen framför den traditionstyngda arbetsmetoden med pappersritningar. Det betyder att attityder ska förändras och att ny kunskap tillförs. Ett nytt arbetssätt i BIM-anda håller på att implementeras i projektet.

– Därför har vi satt ihop ett utbildningsmaterial för att överbrygga kunskapsluckor och liknande hinder för att få en effektivare process. Vi har tagit fram materialet för både Autodesk Navisworks och Bentley Navigator.

Framför allt är det byggledarna i delprojekten som utbildas.

– De ska kunna hitta den information i modellen som de behöver för att utföra sina arbetsuppgifter ute i fält och kunna navigera i den.

Det handlar om att göra modellen tillgänglig och föra ut data till anläggningsplatsen. Modellen är en viktig informationsbärare och den ska vara ett levande redskap för byggledarna, som följer arbetet i fält i sin surfplatta.

– Vi håller på att utvärdera vilken viewer som fungerar bäst under olika förhållanden ute på arbetsplatserna.

I projektet finns också fem modellsamordnare som bland annat ska samla in data från entreprenören som sedan färgkodas för att visa status. Syftet är att visualisera arbetsgången och skapa förståelse för det som entreprenörerna ska utföra.

Idag arbetar Trafikverket inte med IFC och informationsutbytet sker idag med DWG, DGN och XML. Karin ser fram emot ett utbytesformat som fungerar för infrastrukturprojekt som E4 Förbifart. Hon berättar att ett sådant format är under utveckling. En annan utmaning är att alla entreprenörer ska bli delaktiga i att arbeta med BIM och dela information. Dock varierar IT-mognaden bland entreprenörerna och alla delar inte samma insikt. Det kan bero på att begreppet och metodiken är något nytt för aktörer i anläggningsbranschen.

All data samlas i en samordningsmodell som koordinerar och övervaka mängden data. Trafikverkets samordningsmodell har två nivåer. Kodningen är ett viktigt område. Man har utgått från BSAB 96 och kompletterat med egna koder. Anledningen är att det har saknats koder på en detaljerad nivå som behövs. Kodningen är viktig för att kunna filtrera ut data i de olika delprojekten för till exempel maskinguidning och för att automatisera processer. Strukturerade data är en viktig pusselbit.