• Säkrare projektering av järnväg genom Hallandsås med BIM i fokus

    Flera olika teknikområden samarbetar i det komplexa tunnelbygget genom Hallandsås. I delprojektet för järnvägen arbetade man med en samverkansmodell som i praktiken är en intelligent BIM-modell för att synliggöra och förekomma problem.

    Inom byggbranschen har man arbetat med intelligenta modeller och BIM under lång tid. BIM står för Building Information Model och har blivit ett naturligt sätt att arbeta, lagra och sprida digital information. Nu ökar intresset för BIM också inom infrastruktursektorn och nya arbetssätt växer fram.

    Det omfattande tunnelprojektet i Hallandsås är ett exempel. När man 2010 upphandlade järnvägsprojekteringen bestämde Trafikverket sig för att också upphandla tjänster inom BIM. Tor Lindberg på Sweco blev utsedd till BIM-samordnare på uppdrag av det statliga verket. Ett viktigt steg som togs mot en intelligent modell var att ta fram ett centralt objektsbibliotek som hör till järnvägen.

    – Trafikverket har sedan tidigare ett symbolbibliotek men skillnaden är att vi knöt en stor mängd information till objekten, berättar Tor. Ta till exempel en kontaktledningsstolpe som tidigare symboliserades av en enkel cirkel. Den har vi designat i 3D så att den efterliknar en stolpe med rätt dimensioner.

    Totalt har Tor och hans medarbetare modellerat omkring 300 objekt. Trafikverket vill gärna att fler ska kunna få användning av objekten och därför finns de tillgängliga publikt på IDA, som är verkets system för dokumenthantering. Varje objekt bär på fördefinierade data för att få enhetlighet, men det är också möjligt att lägga till egna specifika uppgifter.

    Koll på kollisioner

    En av konsulterna i delprojektet med järnvägssträckningen var ÅF. De hade modellerat upp bankroppen med slipers, ballast och andra detaljer. Till modellen förde man därefter in objekten från biblioteket. Man fick då fram en modell som hade nödvändiga data för att man ska kunna utvärdera järnvägssträckningens funktion i förhållande till omgivningen.

    För att få en överblick av informationen tog man fram en samordningsmodell som innehöll samtliga projekterade teknikområden och hur platsen ser ut med påkopplingszoner, byggnader och liknande. I modellen gjordes en analys om det uppstår kollisioner mellan olika objekt, till exempel krockar mellan ledningar. Man kontrollerade även järnvägssträckningen mot själva tunneln. De kollisioner som man ville studera mer i detalj sammanställde Tor i ett antal kontrollpunkter. Modellens informationsmängd är rik och man behövde inte väga in alla teknikområden i varje analys. Därför separerade han den information han behövde.

    – Det är inte nödvändigt att göra alla kontroller i en och samma samordningsmodell, menar Tor. Vill jag granska två teknikslag, som ledningsnät och VA så väljer jag dessa modeller.

    Han analyserade även objekt som ligger nära varandra och om avståndet dem emellan tillåts med hänsyn till toleranskrav.

    Samverkan över teknikområdena

    Nästa steg var att diskutera samordningsmodellen med de som var delaktiga i projektet. Framför allt ville man studera hur teknikområdena fungerar tillsammans och om det skulle uppstå några problem. Trots den stora datamängden var ändå BIM-filen hanterbar och var under 1 GB i storlek.

    Gruppen bestod av Trafikverkets projekteringsledare för järnvägen, ÅF:s projektörer och samordnaren Tor. Han gick genom listan med kontrollpunkter och redogjorde för de kollisioner som var tänkbara i modellen. I gruppen diskuterades sedan hur dessa problem kan förekommas. Under mötena fick Tor också tillfälle att diskutera funderingar som framkom när han arbetade med modellen.

    – Det kunde vara en utformning som jag ställde mig frågande till, om den inte kunde lösas på ett enklare sätt.

    Vid mötena stod BIM-modellen i centrum.

    – Modellen blev ett visuellt verktyg och diskussionerna om kollisioner underlättades. Deltagarna såg problemen och fick en förklaring till vad det beror på. En elprojektör såg tydligt hur en ledning korsade en VA-brunn och man samtalade om att hitta ett annat sätt att dra ledningen.

    Kreativt utbyte av kunskap

    På ett tidigt stadium i projektet blev diskussionen kring modellen till ett kunskapsutbyte. Det bidrog till effektivare möten, menar Tor.

    – Det blir enklare när alla förstår och talar om samma sak.

    Innan gruppen hade sina möten hade Tor skickat ut en lista över kontrollpunkterna vilket gav deltagarna en chans att förbereda sig. Deltagarna fick också pdf:er där de kunde vrida och vända på modellen för att kunna detaljstudera punkterna och dra slutsatser.

    När projektet överlämnas till Trafikverket ingår BIM-modellen jämte mer traditionella handlingar som ritningar i pdf, modellfiler i 2D och dokument. Arbetet med den intelligenta BIM-modellen resulterade i att förhindra fel och problem under projekteringen. Det leder till att arbetet i järnvägsprojektet kommer att fungerar bättre.

    Text: Love Janson

  • Fler nyheter

  • Hur detaljrikt ska ett objekt vara? Läs om LoD i Topocad

    Detaljeringsgrad, detaljerings-nivå eller på engelska Level of details, LoD, är ett nytt begrepp som kommer till vår bransch på bred front. Vi ser benämningen både i Svensk Geoprocess och det är en generellterm vad gäller BIM-data i form av solider.

    Detaljeringsgrad, LoD, benämns i stegen 0-4 alternativt så används 0, 100, 200, 300, 350 och 400 men i ”vår” värld så använder vi 0-4.

    Detaljer...

    Läs mer
  • Det nya gränssnittet stavas AR

    Våra smartphones kan vi glömma.

    Augmented reality kommer att ge oss helt nya gränssnitt för att interagera med teknologi. Det förstärker våra sinnen och blir snarare en förlängning av oss själva än en teknikpryl vi ska lära oss att förstå.

    Charlotte Mattfolk är expert på AR. När vi träffar henne föreläser hon om AR, och är nyligen hemkommen från flera internationella mässor inom området.

    Läs mer
  • 5 nyfikna frågor om Congeria

    1. Vad är Congeria?

    – En projektplats.

    2. Vilka är de största fördelarna med Congeria?

    – Synkroniseringen av filer, metadata och projektkonfiguration. Hanteringen av externa referenser, alltså länkar. Congeria är också snabbt, det har en hög prestanda. Slutligen att du kan ha valfria metadata i projekten, vi kan uppfylla alla kunders metadatakrav.

    3. På vilket sätt hänger Congeria ...

    Läs mer
  • Snabbväxande GeoDeal kvalitetssäkrar med Topocad

    Tempot är högt på ingenjörsföretaget GeoDeal. För att uppnå god kvalitet i inmätta data från fältet använder man Topocad. Det har blivit en daglig rutin på företaget.

    Det är ett högt tempo i det unga företaget GeoDeal i Stockholm. I oktober fyller man tre år och har expanderat på rekordtid. På knappa tre år har företaget anställt 13 medarbetare och snart är den 14:e på plats. Högkonjunkturen är en...

    Läs mer
  • BIM – vad är det? Tomas på Adtollo reder ut begreppet.

    BIM står för ByggnadsInformationsModell, på engelska Building Information Model (eller Management som vissa vill använda).

    BIM kännetecknas av att det är mycket information som följer med på varje objekt i en modell.

    Varje objekt – ja, vad är det?

    För det första så hanteras data främst i formatet ifc, Industry Foundation Classes, vilket är en de facto branschstandard. Den innehåller ...

    Läs mer