• Säkrare projektering av järnväg genom Hallandsås med BIM i fokus

    Flera olika teknikområden samarbetar i det komplexa tunnelbygget genom Hallandsås. I delprojektet för järnvägen arbetade man med en samverkansmodell som i praktiken är en intelligent BIM-modell för att synliggöra och förekomma problem.

    Inom byggbranschen har man arbetat med intelligenta modeller och BIM under lång tid. BIM står för Building Information Model och har blivit ett naturligt sätt att arbeta, lagra och sprida digital information. Nu ökar intresset för BIM också inom infrastruktursektorn och nya arbetssätt växer fram.

    Det omfattande tunnelprojektet i Hallandsås är ett exempel. När man 2010 upphandlade järnvägsprojekteringen bestämde Trafikverket sig för att också upphandla tjänster inom BIM. Tor Lindberg på Sweco blev utsedd till BIM-samordnare på uppdrag av det statliga verket. Ett viktigt steg som togs mot en intelligent modell var att ta fram ett centralt objektsbibliotek som hör till järnvägen.

    – Trafikverket har sedan tidigare ett symbolbibliotek men skillnaden är att vi knöt en stor mängd information till objekten, berättar Tor. Ta till exempel en kontaktledningsstolpe som tidigare symboliserades av en enkel cirkel. Den har vi designat i 3D så att den efterliknar en stolpe med rätt dimensioner.

    Totalt har Tor och hans medarbetare modellerat omkring 300 objekt. Trafikverket vill gärna att fler ska kunna få användning av objekten och därför finns de tillgängliga publikt på IDA, som är verkets system för dokumenthantering. Varje objekt bär på fördefinierade data för att få enhetlighet, men det är också möjligt att lägga till egna specifika uppgifter.

    Koll på kollisioner

    En av konsulterna i delprojektet med järnvägssträckningen var ÅF. De hade modellerat upp bankroppen med slipers, ballast och andra detaljer. Till modellen förde man därefter in objekten från biblioteket. Man fick då fram en modell som hade nödvändiga data för att man ska kunna utvärdera järnvägssträckningens funktion i förhållande till omgivningen.

    För att få en överblick av informationen tog man fram en samordningsmodell som innehöll samtliga projekterade teknikområden och hur platsen ser ut med påkopplingszoner, byggnader och liknande. I modellen gjordes en analys om det uppstår kollisioner mellan olika objekt, till exempel krockar mellan ledningar. Man kontrollerade även järnvägssträckningen mot själva tunneln. De kollisioner som man ville studera mer i detalj sammanställde Tor i ett antal kontrollpunkter. Modellens informationsmängd är rik och man behövde inte väga in alla teknikområden i varje analys. Därför separerade han den information han behövde.

    – Det är inte nödvändigt att göra alla kontroller i en och samma samordningsmodell, menar Tor. Vill jag granska två teknikslag, som ledningsnät och VA så väljer jag dessa modeller.

    Han analyserade även objekt som ligger nära varandra och om avståndet dem emellan tillåts med hänsyn till toleranskrav.

    Samverkan över teknikområdena

    Nästa steg var att diskutera samordningsmodellen med de som var delaktiga i projektet. Framför allt ville man studera hur teknikområdena fungerar tillsammans och om det skulle uppstå några problem. Trots den stora datamängden var ändå BIM-filen hanterbar och var under 1 GB i storlek.

    Gruppen bestod av Trafikverkets projekteringsledare för järnvägen, ÅF:s projektörer och samordnaren Tor. Han gick genom listan med kontrollpunkter och redogjorde för de kollisioner som var tänkbara i modellen. I gruppen diskuterades sedan hur dessa problem kan förekommas. Under mötena fick Tor också tillfälle att diskutera funderingar som framkom när han arbetade med modellen.

    – Det kunde vara en utformning som jag ställde mig frågande till, om den inte kunde lösas på ett enklare sätt.

    Vid mötena stod BIM-modellen i centrum.

    – Modellen blev ett visuellt verktyg och diskussionerna om kollisioner underlättades. Deltagarna såg problemen och fick en förklaring till vad det beror på. En elprojektör såg tydligt hur en ledning korsade en VA-brunn och man samtalade om att hitta ett annat sätt att dra ledningen.

    Kreativt utbyte av kunskap

    På ett tidigt stadium i projektet blev diskussionen kring modellen till ett kunskapsutbyte. Det bidrog till effektivare möten, menar Tor.

    – Det blir enklare när alla förstår och talar om samma sak.

    Innan gruppen hade sina möten hade Tor skickat ut en lista över kontrollpunkterna vilket gav deltagarna en chans att förbereda sig. Deltagarna fick också pdf:er där de kunde vrida och vända på modellen för att kunna detaljstudera punkterna och dra slutsatser.

    När projektet överlämnas till Trafikverket ingår BIM-modellen jämte mer traditionella handlingar som ritningar i pdf, modellfiler i 2D och dokument. Arbetet med den intelligenta BIM-modellen resulterade i att förhindra fel och problem under projekteringen. Det leder till att arbetet i järnvägsprojektet kommer att fungerar bättre.

    Text: Love Janson

  • Fler nyheter

  • Release av Topocad 18.2 med ny topologihantering

    Nu släpper vi Topocad 18.2 som bland annat innehåller en ny modul för topologihantering samt nya beräkningsfunktioner för att mäta in solider i LoD1 (3D-kub) och LoD2 (3D-byggnad).

    Ladda ner den senaste versionen

    Läs alla nyheter i versionen

     

    Läs mer
  • Mariestads kommun väljer TopoDirekt som heltäckande system för sin kart- och mätverksamhet

    Anders Persson, Mariestads kommun

    Anders Persson, chef på Mät- och geodataenheten på Mariestads kommun, förklarar varför TopoDirekt valdes som lösning:

    Tidigare använde vi oss av flera system för att lösa våra arbetsuppgifter med ajourhållning av vår baskarta samt kommunikation med Lantmäteriet och beställare. Med TopoDirekt så får vi ett system som täcker detta och sa...

    Läs mer
  • Sneak peek på Topocad 18.2

    Topocad 18.2 släpps inte förrän den 24 september men om du är nyfiken kan du redan nu se två demofilmer där vi visar nya funktioner i versionen.

    Den ena filmen handlar om hur du arbetar med LoD, det vill säga Level of Details eller detaljeringsgrad, i Topocad och den andra handlar om topologihantering i Topocad.

    Du hittar båda filmerna under demofilmer.

    Läs mer
  • Enhetliga prototypritningar ger effektivare flöde för Hovås Mätkonsult

    På Hovås Mätkonsult har man utvecklat ett enhetligt sätt att jobba och som styrs av de prototypritningar som man tagit fram i Topocad. Det bidrar till att informationsflödet i projekten går smidigare, säger Filippa Christiansen på företaget.

    För ungefär fem år sedan bestämde sig Hovås Mätkonsult för att jobba på ett mer produktivt sätt i projekten. Företaget hade växt och öppnat ett nytt kontor i ...

    Läs mer
  • Höstens Chaos desktop-utbildningar

    Webbutbildning Chaos desktop Grund

    13 september 2018, 09:00 – 11:00 12 oktober 2018, 09:00 – 11:00 23 november 2018, 09:00 – 11:00

    Anmäl dig här!

    Webbutbildning Chaos desktop Projektkonfiguration

    23 augusti 2018, 09:00 – 11:00 28 september 2018, 09:00 – 11:00 1 november 2018, 09:00 – 11:00 14 december 2018, 09:00 – 11:00

    Anmäl dig här!

    Symetri erbjuder med jämna mellanrum kurs...

    Läs mer