• Nyttan med 3D – Lantmäteriets projekt med geodata i 3D

    Lantmäteriet tar just nu fram ett ramverk för svensk offentlig geodata i 3D. Ramverket innebär att ett antal offentliga aktörer samarbetar för att utforska möjligheterna med geodata i 3D, samt skapar gemensamma målbilder för att geodata ska var smidiga att konsumeras tillsammans.

    Johanna Fröjdenlund, verksamhetsutvecklare Lantmäteriet

    Johanna Fröjdenlund, verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet, berättar mer om uppdraget.

    – Då geodata kan struktureras på många olika sätt samtidigt som förväntningarna kring användningen allt mer kretsar kring 3D, är det viktigt att geodataproducerande aktörer är öppna med hur data kan tillgängliggöras för att kombinationen från olika datakällor ska fungera. Johanna förklarar att geodata är ”superanvändbart” men också komplext att samla in, lagra och tillgängliggöra. Historiskt har man jobbat mer med två dimensioner i den traditionella kartan, även om höjdvärden hela tiden funnits med som en del i presentationen som t.ex. höjdkurvor.

    – Det är därför viktigt att vara tydlig med vilka förväntningar som finns kring 3D och vad man egentligen menar med 3D, för att säkerställa den nytta som ska uppnås.

    Hur definieras 3D-begreppet inom geodata?

    Clas-Göran Persson och Thomas Lithén har skrivit en intressant rapport som ligger på lantmateriet. se/HMK, dvs. hemsidan för HMK: Handbok i mät- och kartfrågor. De diskuterar begreppet 3D och utgår då från BIM och GIS: ”BIM har ett mikroperspektiv (detaljerade data) och härstammar från byggnadsritningen. GIS har ett makroperspektiv (översiktliga data) och härstammar från kartan. Geodesi tangerar både BIM och GIS (referenssystem och mättekniker).”

    Clas-Göran och Thomas menar att skillnaden mellan objekt och geometri är central: I geodatasammanhang beskrivs tredimensionella objekt i form av volymer, ytor, linjer eller punkter, beroende på tillämpning. Ett objekt i BIM redovisas dock vanligen i form av en eller flera 3D-volymer (t.ex. en modell per vägg i en byggnad).

    Utvecklingstrenden är alltså att BIM har gått från CAD-ritningar till 3-dimensionella objektorienterade modeller – med syfte att effektivisera arbetsprocesserna. Den mesta BIM-projekteringen görs direkt i 3D. GIS har på motsvarande sätt gått från presentation i form av platta, generaliserade kartor till 3-dimensionella stads- och landskapsmodeller, som i sin tur blir alltmer detaljerade/realistiska.

    Vilken är nyttan med 3D?

    Johanna menar att användningsområdena är många, och kraven på vad 3D-datan ska bestå av kan skilja sig. I 3D-sammanhang blir gärna den visuella effekten väldigt attraktiv och uppfyller också många gånger syftet vid exempelvis gestaltning av nybyggnation. Vid konsumtion av detaljerade geodata, när man vill beräkna volymer och liknande, kan det vara väldigt viktigt att noggrannheten i datat är mycket hög. Här börjar teknikerna komma för att insamlingen ska vara möjligt. Nu kan drönare utrustas för insamling och även utvecklingen av sensorer möjliggör i allt större utsträckning automatiserade dataflöden. Här pågår en snabb och spännande resa och Johanna berättar att de jobbar för fullt med att hänga med i hur de kan ta tillvara på den data som flödar och samlas in. Många i branschen jobbar fortfarande i 2D.

    Vilka flaskhalsar finns för 3D?

    – Några viktiga aspekter i arbetet blir att exempelvis datamängderna snabbt blir enormt stora och beslut behöver tas kring lagring.

    Än så länge är det inte hållbart att lagra all data som kan tänkas samlas in. Datat behöver även kunna konsumeras i tidsserier (så kallade 4D) där man kan följa en utveckling historiskt. Med andra ord, hur mycket data är rimligt att lagra? Lagring medför kostnader.

    – Så småningom kan ju tänkas att sensorer och AI skapar och hanterar det data som behövs i olika problemlösningar, men till dess får vi jobba på ”manuellt”.

    Andra orsaker till varför vissa aktörer fortfarande jobbar med 2D har dels att göra med en omfattande omställning till digitalisering och tillgänglig teknik, och dels att man byggt verksamhet kring just 2Ddata. Så länge 2D räcker för att uppnå det syfte man har så är det mer nyfikenhet som driver på utvecklingen. Men visst kommer 3D väldigt naturligt när det gäller beskrivning av hur vårt samhälle ser ut.

    Berätta om er demonstrator!

    Ramverket har nu kommit i en första version och tanken är att det ska utvecklas över tid. Under arbetet med ramverket berättar Johanna att de också jobbat med en laborativ miljö, en så kallade demonstrator, där de själva provat att slå ihop olika aktörers geodatatjänster för att se hur de fungerar tillsammans i 3D.

    – Det har varit viktigt i arbetet att få prova praktiskt för att tydliggöra de problem som uppstår och hitta lösningar som fungerar.

  • Fler nyheter

  • Färga ett punktmoln i jämförelse mot en solid

    Nu har punktmolnen blivit ännu smartare i Topocad! Nu kan du:

    Färga ett punktmoln i jämförelse mot en solid

    så att det blir lätt att se var man har avvikelser, både innanför och utanför soliden. Funktionen är framtagen för Förbifart Stockholm där tunneln projekteras med solider.

    Funktionerna finns tillgängliga i Topocad från version 17.1.

    Läs mer
  • Identifiera cylindrar i punktmoln

    Nu har punktmolnen i Topocad blivit ännu smartare! Nu kan du:

    Identifiera cylindrar i punktmoln

    Funktionen hittar alla cylindrar, stora som små, i ett punktmoln. Du ställer själv in parametrarna: avstånd mellan punkter, max/min längd och max diameter. Resultatet blir solider i en ritning där de kan redigeras.

    Funktionerna finns tillgängliga i Topocad från version 17.1.

    Läs mer
  • Ladda ner kalendern för juli-december 2017!

    Ladda ner Adtollos branschkalender för juli-december 2017!

    Här finner du aktuella mässor och event, samt alla våra webbkurser och kostnadsfria webinars.

    Ladda ner kalender

    Läs mer
  • Ny version: Topocad 17.1.2 – med komplett tjänstebaserad uppdatering mot Lantmäteriet

    Den senaste versionen av Topocad gör modulen Topocad BAL komplett – nu finns stöd för att, förutom byggnader och adresser, även hantera lägenheter via Tjänstebaserad Uppdatering mot Lantmäteriet.

    Nyheter i Topocad 17.1.2.578 (2017-06-16) Leverans Stöd för att hantera lägenheter via Tjänstebaserad Uppdatering mot Lantmäteriet Rättning: Hantering av 3D-fastigheter på byggnader förbättrad

    Lad...

    Läs mer
  • Lägenhetsfunktionalitet inkluderad i Topocad BAL: ”Nu kan vi lägga LINA bakom oss”

    Sedan igår (2017-06-08) är Lidingö stad i produktion med tjänstebaserade BAL-leveranser via Topocad.

    – Nu är Topocad BAL komplett och vi kan äntligen lägga LINA bakom oss. För oss innebär detta mindre tid på registrering och mer fokus på det vi tycker är roligt i arbetet, menar Johan Reuterman på miljö & stadsbyggnadskontoret, Lidingö stad.

    Sedan månadsskiftet maj/juni 2017 finns ...

    Läs mer